Drömmen om rondellen

Efter en milshakefrukost på Orchard centre var det dags för ett besök på universitetet igen för att få Maria registrerad och träffa ”studentpresidenten” som är en kompis till Ivan. Det var en glad och mycket upptagen kille, som hela tiden stoppades av människor på campus eller svarade i en av sina två mobiltelefoner. Trots detta hann han med att få Maria ordentligt registrerad och gav henne båda sina telefonnummer, så att hon kunde höra av sig när som helst om vad som helst. Vilken kille!


När allt registrerande var klart var det dags för lunch som vi åt inne i Port Louis nere vid Water Front. Starkt, men gott och mättande! Vi strövade runt lite och inväntade Baba som jobbade i närheten och ville hänga på till marknaden. Medan vi väntade fick vi syn på ett gäng poliser som beslagtog ett parti kokosnötter från en sliten liten gubbe. Strax efter såg vi samma poliser gå fram till en jeppe som sålde brända dvd-skivor. De bläddrade igenom utbudet och gick sedan därifrån. Vi undrade hur scenariet hade sett ut om poliserna varit kokosnötsallergiker och dvd-killen hade sålt några sjysta polisrullar? Tvärtom? Svårt att säga… På marknaden fick vi smaka nån slags lokal milkshakespecialitet, Aluda, med mjölk, vaniljglass, svarta frön och gelémaskar. Smaskigt eller snaskigt? Svårt att säga det också...


Dagen avslutades med kaffe och Phoenixöl på Keops (Phoenixöl=lokal öl från staden Phoenix som ligger granne med QB). Som en fin bonus fick vi också vara med när drömmar blev sanna. Baba hade länge fantiserat om att ta sig upp i mitten av en speciell rondell men aldrig hittat någon som ville följa med honom. Men nu var det dags! Vi klängde upp i rondellen för att mötas av en utsikt som var… ungefär exakt så som man förväntar sig att de ska se ut från en rondell, men Baba strålade som en sol och vi andra kände oss rätt nöjda och mös lite i den speciella stämning som genereras av smått tokiga, roliga infall.
Baba skjutsade hem oss och här kan det komma väl tillpass att nämna de olika fördelar som finns med de olika bilarna. Ivans (föräldrars)bilar är flashiga, fräsiga, snoffsiga med air condition, Babas bil är mindre glammig, men spelar den fantastiska låten ”bye bye miss american pie” (om och om igen…)